Om man bara visste säkert...

Jag vet inte... men jag ska förhoppningsvis veta på onsdag.

Jag har varit deppig förut. Både över värre saker och mer seriöst. Men det här är den längsta perioden hittils, den startade i slutet av augusti och klumpen i magen har inte försvunnit. Den har gömt sig ibland, men den har alltid kommit tillbaka, av nya skäl och med nya förbättrade krafter.

Å jag är så trött på mig själv. Varför kan jag inte vara nöjd med det liv jag lever? Varför ska avundsjukan bita mig varje gång jag hör om andras framgång? Varför kan jag inte se att jag har kvaliteter utan genomgående racka ner på mig själv? Fem gånger nu har deppigheten kommit sen augusti och varje gång jag tror att allt är tillbaka på normala siffror sjunker jag ner till noll när jag minst anar det.

Jag har försökt döva rösterna i huvudet. Jag har pratat med vänner. Jag har rökt en otrolig mängd cigaretter. Jag har letat musik på spotify. Jag har gjort saker med familjen. Jag har spelat musik. Jag har skrivit dikter. Jag har haft mer sex. Jag har dränkt min lever i sprit. Jag har sökt nya jobb. Och för all del, allt hjälper. För stunden. Men snart nog är jag där igen, och nu räcker det. På onsdag ska jag prata med en läkare. För det här är inte friskt. Man ska inte må så här, man ska inte vara så här missunsam, man ska inte... En gång för alla ska jag få veta. är jag deprimerad eller bara nedstämd. Har jag problem eller inte? Åh,det vore så skönt att få veta. Att slippa allt tvivel...

Men allt är inte helt negativt. Jag har fått tillbaka min kreativitet. Jag har skrivit mer på de senaste dagarna än jag gjort på länge. En kärleksdikt till min älskade anna, för utan henne skulle jag inte gått upp ur sängen ens. Två låttexter till Anders, sprungna ur ångest och otillfredställelse, men rätt bra ändå. Och två dagsedlar, som jag spridit till världen under namnet SMS-poeten. Den ena ska ni få se, som en slags munter avslutning till en mastig och som vanligt gnällig blogg.

Efter en blöt kväll så tänker man ju klarare än vanligt. Juh. Alltså:
Till sist, jag ser allt klart
allting faller på plats
I vinet som jag drack så fann jag visdom!
Meningen med livet, i en kort och enkel sats:
"asha, kakrmpl russinkaka ichkoml!