2...

2. Det är nu det börjar - Bob Hund

Ha. Jag hann innan dagen blev imorgon. Nå, till skillnad från gårdagens inlägg så är dagens låt inte upphov till lika många ord, men det hindrar inte från att den betyder mycket. Det är helt enkelt den låt som får mig på bäst humör snabbast. För det mesta är den en fråga om timing och känsla, när en låt får mig på gott humör, ibland ska det vara techno, ibland hårdrock, ibland 60-tal, men det här är den enda låt som alltid hjälper, och då menar jag alltid. Jag vet inte varför, men det är antagligen den rena glädjen som sprudlar ur musiken. Sången är inte direkt nån eufori, men Thomas Öberg sjunger med sån energi och allvar att man inte kan värja sig. Texten är närmast dylansk, eller snarare höglundsk. En blandning av totalt nonsens, anarki och nån slags samhällskritik. Antagligen är det just det att den är så allmängiltig, den går inte att knyta till nån direkt situation eller känsla, den passar helt enkelt in. Eller bara lägger sig ovanpå och gör att man glömmer bort allt annat. Och eftersom den alltid startar om mig emotionellt så blir ju testen sann. Det är faktiskt nu det börjar.