Om mig

Jag tycker det här med bloggar är så jävla fånigt. Som om världen inte existerar om inte jag skriver om den. Så här sitter jag i mitt elfenbenstorn och kliar mina svarta tangenter och väljer mellan självbedrägeri och hyckleri...

onsdag 9 mars 2011

50 låtar på 50 dagar

jepp! Förhoppningsvis finns det så många.
Eftersom jag gnäller på att andra ska blogga men inte gör nåt själv för att visa att jag lever så ska jag göra en insats. ett nytt tema, 50 låtar som betytt mycket för mig, på lika många dagar. Tufft, men det borde gå. Ingen inbördes ordning eller betydelse, bara att jag kom på dom i den här ordningen.

1. Jakob Hellman - Avundsjuk på dig.

Som så många andra är Jakob Hellmans skiva ...och stora havet en favorit. Den är något av en symfoni över sena tonår, och den svåra "ehn mans wääg till Pigho", vilket kanske gör den som mer av en killplatta än något för alla, men de snygga texterna borde göra den till ett måste för alla singer/songwriters som överhuvud ska skriva på svenska, om inte annat för att distansera sig. Det finns förresten ett lite småkonstigt machoperspektiv i ett par låtar, mest i Allt jag vill ha, som nog bara en kille som är rätt osäker på sig själv men försöker ge sken av att han har koll kan fatta, men det finns det inte i den här låten.
Avundsjuk på dig är ungefär vad det låter som. Jaget i låten försöker förklara för vad som antagligen är en kvinnlig du att han inte alls är svartsjuk och avundsjuk, att han inte alls bryr sig om att hon inte vill ha honom, och "kolla på mig, jag är svår och litterär". Man kan dessutom ana att jaget inte har riktigt koll på vad det här med kärlek innebär. Låten är riktigt bra rent musikalist, men det som tilltalar mig är just att den träffade som en fet smäll i magen. Exakt såhär har delar av mitt liv sett ut. Precis så bitter och aggro i mina försök att verka märkvärdig har jag varit, och kanske är ibland... Till och med raden som antyder att jaget smygtittat på duet och en annan kille, troligen med mord i blicken kan jag stå för. Ingen som läser här bör oroa sig, men det har hänt. På det sättet borde låten inte vara en favorit, men den är det ändå, just för att den för mig är lite av ett memento. Glöm inte bort hur fånigt det är. Dessutom är det en sjukt bra melodi, som gör att man kan lyssna på den om och om igen, körsång av tityo, nämnde jag det?

Inga kommentarer: