Om mig

Jag tycker det här med bloggar är så jävla fånigt. Som om världen inte existerar om inte jag skriver om den. Så här sitter jag i mitt elfenbenstorn och kliar mina svarta tangenter och väljer mellan självbedrägeri och hyckleri...

fredag 1 augusti 2008

Baby it's you

Jag drömde inatt. Jag tänkte ge er ett utsnitt av mina drömmar, helt enkelt för att de är så otroligt osammanhängande men ändå fullt logiska... enligt mig...när jag drömmer. Egentligen borde ni sätta er i trans men vi kör i alla fall, here goes.

Först var jag nybliven student i göteborg. Jag läste typ sociologi... Eller nåt, schemat såg ut precis som på gymnasiet. Jag funderade på om jag skulle hinna med att gå med i filosofspexet till hösten, chalmers vore kul men där läste jag tydligen inte. Men sen slog det mig hur i hela friden jag skulle kunna hinna med att vara sångansvarig i skövdespexet samtidigt som jag läste i göteborg? Ja ja, det fick väl lösa sig. Jag kunde dagpendla. Sen låg tydligen universitetet inne på Nordstan och jag lyckades nästan bli inlåst då nordstan stängde innan föreläsningen tog slut. Sen hade jag tre olika hattar. Två på huvudet och en i handen också, som jag tappade hela tiden. Sen sprang jag på en kompis som ville att jag skulle följa med till en gemensam kompis stuga och hämta en tavla. Det bodde visserligen ett spöke i tavlan så den fick inte flyttas eller tittas på men det sket väl vi i. I nästa sekund var vi i huset, som var ett litet standardhus med fyra rum på landet, strax utanför timmersdala. Där satt vi och skulle äta marshmallows. Jag hade sett öppna spisar som man kanske kunde tända i och grilla... men när jag tittade igen var alla spisar skåp. Så jag gick ut i köket. Där stod tavlan och vi tog upp den. Den var faktiskt ganska ful, det var en blå tygtavla som någon broderat en elefant med silvertråd på. Men så snart vi tagit upp den började huset skaka och böckerna trillade ner från en överlastad bokhylla. Så var det dag igen och folkförvandlades till människoätande zombies. Jag fick se en bli uppäten framför mina ögon men jag bestämde mig för att fly. Det var inte så svårt att låtsas, det var bara att hålla upp händerna, grymta högt och låtsas att man klöste folk. För nu såg jag, zombierna hade jättelånga vassa naglar som de drog över folks halsar med så det blev små sår. Det hade ju inte jag. Men så kom det en bil. Jag sprang mot bilen och kastade mig in. Jag lyckades inte stänga dörren för en zombie höll fast i den, men mannen började köra när jag bad honom. Han hade två spetsiga framtänder precis som greve Orlock i Nosferatu men han sa att han inte var vampyr utan kommunistisk socialantropolog som genomförde ett socialt experiment här. Men han var ju inte beredd på zombies sa han. Sen vaknade jag.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det gick utmärkt att hänga med i beskrivningen. Låter som en helt normal dröm, dessutom. Jag har ju börjat drömma jättelivligt, men det handlar huvudsakligen om sex och olika grabbar man kan göra det med, med makens tillstånd. Tokigt, men väldigt levande. Tror jag skippar ytterligare beskrivningar. Puss.

Anonym sa...

och sen vaknade zombien