Om mig

Jag tycker det här med bloggar är så jävla fånigt. Som om världen inte existerar om inte jag skriver om den. Så här sitter jag i mitt elfenbenstorn och kliar mina svarta tangenter och väljer mellan självbedrägeri och hyckleri...

tisdag 30 september 2008

Taxman

Den ekonomiska krisen har börjat sätta sig på mina nerver, sen jag råkade läsa Jonas Stael von Holsteins krönika i Metro i förra veckan. Den hade vissa intressanta åsikter om de idiologiska skälen till världens utseende som jag väl inte riktigt håller med om och att det vore så hemskt att den ekonomiska makten flyttas från USA till Peking är väl inte en katastrof. Men en sak sa han som faktiskt oroar mig.

Det går ju inte att förneka att industrivärldens låglöneländer i stor del ligger i öst. Om de får det ekonomiska ledbandet, vad har då väst, med sina iaf betydligt bättre, men kostsammare löne- och skyddssystem att sätta emot? Inget, om man ska kunna behålla lönsamhet som social trygghet. Risken finns alltså för massarbetslöshet en masse och med tanke på den växande högerextremismen så är jag lite rädd att vi snart har Neuropa här. Sen kan jag ju ha fel också.

Och det är ju inte säkert att effekten blir sån. Jag menar... en ny ekonomisk kris kan ju leda till revolution i låglöneländerna för sociala förbättringar. Och det är väl bättre att arbeta för DET än att sänka lönerna och standarden här, eller?

Hmm... det här känns väl djupt för att komma från mig. Och inte speciellt vettigt heller. Äh, jag är ju bara taxichaufför.

måndag 29 september 2008

Komm, gib mir deine hand

Man kan tro att det är ett avbrott mot rutinen men ICKE! Den heter så, även om jag aldrig hittat namnet på geniet som översatt den. Men strunt samma.

Häromdagen var det en passagerare som undrade om jag kunde tyska. Hennes svenska är lite trög så jag misstänker att hennes undran berodde på att hon ville diskutera det vackra höstvädret lite mer flytande. Men jag var tvungen att säga nej, trots sex års tyska-studier. Och det fick mig att fundera på vad i helvete jag egentligen lärde mig av det.

Rent krasst så är det bara två saker. Och nu räknar jag prepositioner som EN grej här. För er som då inte har kläm på tyska så är det så att på samma sätt som engelskan har the grej så har tyskan der, das eller die grej. Ja, tyskan har ju maskulinum, neutrum och femininum också. Vanligvis så är detta med Der, das och die inte så märkvärdigt, även om man får lära sig det den hårda vägen. Der Richter, Das Model, Die Schneider o.s.v. Men sen är det det där med ackusativ och dativ. Jag minns inte längre riktigt vad det var, men det förändrar di där bestämda artiklarna. Der blir Den, och das blir Die eller så. Och det där är visst rätt viktigt, det ska ju inte vara Die Führer t.ex. Nå, ibland bildas det ackusativ och dativ ifrån meningen i sig men... ibland berodde det på ett litet ord som stod före. En preposition som avgjorde om det blev ackusativ eller dativ. Och ibland kunde de styra bägge två, dom jävlarna. Och det finns bara ett sätt att lära sig detta. Att traggla. Läraren sa att vi skulle kunna dem så bra att hon skulle kunna väcka oss mitt i natten så skulle vi kunna rabbla dem. Och DET kan jag. Jag vet inte vad de betyder, jag vet knappt hur ackusativ och dativ funkar och jag kan knappt säga Ich bin ein berliner. Men jag kan säga durch, für, gegen, ohne, um (ackusativ), Aus, Ausser, bei, gegenüber, mit, nach,zeit, von,zu (dativ) och slutligen An, auf, hinter, in, neben, über, uinter, vor och zvischen. (Ackusativ eller dativ beroende på). Jag kommer aldrig att glömma det, även om det fanimej inte är mycket att prata om höstvädret med. Men nu vart det här ett rätt långt inlägg. Jag får ta det andra imorgon.

lördag 27 september 2008

I'm a loser

Man ska inte försöka vara något man inte är.

Väl djupt kanske, jag syftar på det faktum att Brolle ska spela Byddy Holly i musikalen med samma namn. Har ni sett annonserna? Alltså, buddy holly hade Elvis-aktig frisyr, och stora glasögon, han var slätrakad och såg rätt töntig ut. Brolle har visserligen glasögonen, men han har också skäggstubb och en kostym som tagen ur reklamen för MQ som han också är med i. Jag frågar mig, vad är tanken? Ska man bara göra reklam så hade det väl varit bättre att göra honom mer lik Byddy holly så folk inser att det är den typen av musik man får höra? Eller ska man fokusera på att det just är Brolle som ska spela, att det är för hans skull som man ska se musikalen? För som bilden ser ut nu så får man ju intrycket att Brolle ska köra sina egna låtar under namnet Buddy Holly. Eller är det så att MQ sponsrar musikalen?

Nä, töntigt är vad det är. Men det ska erkännas... Brolle ser rätt töntig ut på bilden, så EN sak stämmer ju i alla fall.

fredag 26 september 2008

Flying

Yes!
Jag är åter, och helt utan substans. Istället ska jag göra mitt bästa för att beskriva en såndär känsla av att "man-måste-va-där-för-att-fatta".

Det var igår, på min färd genom landskapet med skolbarn. Jag var på väg till första hämtningen, och svängde in på en lite skogsväg. Och nu får ni vara med här:

En smal, slingrande skogsväg

En lummig lövskog, full av dimma

ingen sol som strilar ner, allt är bara stilla och mysigt

och så, i stereon: Livräddaren med Kent från tredje plattan ISOLA.

Just där, just då stannade världen. Och en del av mig är fortfarande kvar där, det var en plats i ZEN.


Förutom detta så känner jag mig på väg att acceptera kent igen. Efter nåt slags sidospår så är tillbaka till samtiden ett album för mig. Kram på er.

torsdag 4 september 2008

the long and winding road

Idag är jag faktiskt glad, för jag har just fått höra en glad nyhet, och detta på ett synnerligen udda sätt. Det är faktiskt ett sånt där samband som man inte tror är möjligt. Jag ska ge er hela kedjan, sen får ni säga vad ni vill, men nog är internets vägar outgrundliga!

Jag började med att kolla tjuvlyssnat, för ... det gör jag. Och då kollade jag kommentarerna för denna tjuvlyssning. En av de som kommenterat var Petra, och hennes blogg kollade jag då in, för den hade ett intressant namn. Jag slöläste lite och hittade ett gammalt inlägg där hon outar sig om sigg gamla pojkbandsintresse och det var ju ett kul inlägg. Där var fullt med länkar och längst ner var länken till 5ive. DOM vill man ju bara inte komma ihåg. Jag kan gilla både westlife och N'sync men inte Boyzone och absolut inte 5ive. I alla fall, där fanns en länk till deras hemsida, jag gick in där (Gör det ni med, fotot var nog det löjligaste jag sett sen EMD:s försök att vara tuffa) och se! 5ive hade planerat en comeback!

Men det blev inget med det, dom ställde in den! Så NU är jag mycket glad!

tisdag 2 september 2008

Why don't we do it in the road

Dagens tema är choklad, dagens länk är choklad och min mage är dagen till ära risig p.g.a choklad!

Annars har jag åsett sista föreställningen av Insparksspexet, som trots en rätt liten publik aldrig fått så många omtag. Tony var som vanligt en klippa, men jag vill ge en eloge till alla medverkande. Eftersom jag...tyvärr... inte minns alla namn... eller vafan... ETT namn kan jag inte, så får ni nöja er med en stor släng av sleven, men ni var bra!

Så choklad. I söndags var jag med min far på bussutflykt med Vara manskör. Det var rätt kul, men man får ju inte ha stora pretentioner. I alla fall, vi var i Askersund... Och vad har Askersund? Jo, en CHOKLADFABRIK! Venus Choklad heter den och man kan kortfattat säga att deras choklad är gudomlig och att dess ägare är en sann entusiast. Dessutom den enda jag träffat som föredrar att man köper styckvis snarare än storpack då detta är billigare. Vilket det förövrigt var, på allt faktiskt.Dark Cognac, deras storsäljare kostade 6 spänn styck. Köpte man i paket kostade de 7.50 styck... Låt inget avskräcka er, Jag har tre kräsna chokladälskares ord på att det var fantastiskt gott så åk dit! För fan! Och om ni inte vill åka dit så är Njuta i Hjo återförsäljare åt dem. Jag skulle kunna ge fler exempel, men det är bättre att ni kollar sidan.

Dessutom, efter spexet gick vi på Dhum-Torsdag. På en tisdag. Dhum har inget med dum att göra, det är DhISk och SkHum som anordnar det och slår man ihop det så... Ja. Idag var det Chokladfrossa! 20 spänn och ät så mycket du vill av muffins, glass, kladdkaka, fudge, kola, chokladbollar... Ett mycket bra initiativ!

Men nu är det bra för idag.

måndag 1 september 2008

Blue Jay Way

Halvägs genom insparken, och från början planerade 4 gig blev 6 gig. De är i alla fall avklarade och vill ni veta hur det lät kan ni gå hit. Där finns samtliga utförda gig upplagda. Ja, med TRASA alltså. Söker ni efter ATLAS2 får ni fråga någon annan. Som sagt, 6 utförda, tre återstår. Ett utav dem ska dessutom inte utföras av TRASA utan av Taxi & Son. Alltså jag och Andurs, detta för att inte lämna SkHum helt utan snusk. Jorå...

Jag inser nu att det här blev lite längre än vanligt. Hmm, håller jag på att börja gaffla igen? Näääääääääääää.... det gör jag väl inte?

Inskolningen av Kim på dagis har börjat. Det har gått bra, och enligt fröken så kan den vara avklarad på bara en vecka. Det vore rätt shysst, för då vet jag tre pers som ska bli tillfrågade om fika... Eller va fan, fyra då. Anders, du kan behva lite omänskligt sällskap. Ni andra får räkna ut vilka ni är själva.

Nåt mer var det... jo... sommarprogrammet som aldrig blev klart... Äh, det är roligare att lyssna på riktiga sommar. Har ni missat det? Dumt av er, men ni får tag i mp3:or här, lyssna ordentligt! Särskilt på Mia och klara, Fredrik Skavlan, Jonas Wahlström eller David Batra. Men undvik Lennart johansson, och Lars Winnerbäck.