varför jag har så svårt att förstå konceptet med paradiset

Har ni läst dagens GT idag? Marcus Birro skriver om sitt första barn som dog efter 12 dagar. Det är en lite pretentiös text, men ändå mycket kärleksfull. Och den slutar ungefär med att "min tid på jorden är bara en paus, vi ses snart, kram pappa". Är det så konceptet himlen funkar? Vi får möta alla vi känt och älskat under livet igen? Vilken fin tanke att få möta sin älskade igen, kanske ni tänker. Men om man blivit änkling och gift om sig? Får man då träffa bägge två igen och ska man då ha två fruar? Eller ens granne som var snäll och god men en riktig jävla tråkmåns, ska man tillbringa evigheten med att dricka kaffe med honom och prata om hans bikupor. Och Marcus... vi fick också ett missfall. Tre månader innan det var dags slutade våran lilla Alex hjärta att slå. Jag fick aldrig ens en chans att lära känna henne. Finns hon där uppe nu alltså? Så jag ska komma dit och försöka lära känna en dotter jag inte ens träffat? Hur sur kommer inte hon att vara, att behöva konkurera med tre andra syskon som faktiskt fick chansen att leka med pappa? Och så framför allt... hur ser vi ut? Som vi gjorde när vi dog? Är alla i himlen 85 bast, så det blir som på träffpunkt Käpplunda och alla bara dricker kaffe, spelar fia och sjunger gamla schlagers? Eller är kanske alla unga? 20-25 år? Kommer jag att känna igen min far som 20-åring? Jag menar, vi har inga gemensamma intressen nu, så vad ska vi prata om? Jag gillar inte Tommy Steele, det var Elvis för mig.

Må allah den barmhärtige vaka över er, Bröder och systrar där ute.

Dagens låt är Cypress Hill feat. The Fugees: Boom Biddy bye bye

I stort sett menlös

Jag har slagits mot en text ett tag där jag gnäller på dåliga deckarförfattare. Men egentligen slösar jag bara min tid, för allt jag vill ha sagt är att Johan Teorins böcker "Skumtimmen" och "Nattfåk" är riktigt jävla bra böcker som ni borde läsa. faktiskt.

Och så vill jag att ni kollar upp den här länken.

havamal

En eländig man
och illasinnad
gör hån åt vad som helst;
det vet han icke,
som han veta behövde,
att honom fel ej fattas.

Ovis man
alla nätter vakar,
grubblar och grämer sig för allt;
matt är han,
när morgonen kommer;
vedermödan är, som den var.

Stor omväg
till ovän är,
fast vid vägen hans stuga stode;
men till god vän
på gen vägar,
vore han än fjärran faren.

Ung var jag fordom
och for ensammen,
då råkade jag vilse om vägen;
jag tyckte mig rik,
då jag träffade en annan:
man är mans gamman.

Medelmåttigt klok
var man skall vara,
aldrig vara alltför klok.
Sitt öde vete
ingen på förhand;
då är honom sorglösast sinnet.

Arla stige upp,
den som äga vill
en annan egendom eller liv!
Sällan liggande ulv
ett lårstycke får
eller sovande man seger.

Fä dör,
fränder dö,
även själv skiljes du hädan,
men ett vet jag,
som aldrig dör,
domen över död man.

Om kvällen skall dagen prisas,
gift kvinna, då hon bränd är,
svärdet, då det frestat är,
flicka, då hon gift är;
is, då man över kommer,
öl, då det drucket är.

det

det är inte mänskligt att vara uppe så här dags. Varken om man tänkt gå till jobbet eller är på väg från jobbet. Men människan är ju nu en gång för alla ett oförnuftigt djur.

Jag hittade för övrigt en ny webcomic att följa igår. xkcd.com för er som orkar med.
Och detta är ett bevis på att vi bittra och arga människor behövs!

Okej, det är det kanske inte... Men ärligt talat, ser det ut som jag bryr mig?

Har du mött din johanna än?

Kryptisk titel va? Jag ska förklara nån gång.

Igår genomförde vi ett av de mer intressanta TRASA-gigen. Vi skulle sjunga på mössesittning och genom nån slags misskommunikation så kunde bara Tre trasor ställa upp. Dessa tre blev två då en av oss misstänkte sjukdom. Så, ställer trasa upp och gigar på två pers? Klart vi gör, vi backar inte ens för en janssons frestelse!

Och med en gitarr och inlånad valross gick det faktiskt bra. Men det var inte det saken gällde. temat för kvällen var fräckisar, och som den man jag är så kunde jag naturligtvis inte missa tillfället... Men att bara berätta en, när man inte dragit några på länge leder ju till en kedjereaktion...

Så här kommer dagens fräckis (eller markus dåliga skämt, trots allt så har det inte blivit nån pod på ett tag)

Det var för länge sedan, i ett litet bondesamhälle på billingens nordsida. Storbondens dotter skulle gifta sig. Jojomän, med en ordentligt rik karl från Götene. Hon hade ju vart runt med de flesta pojkarna i bygden innan men dom fick ju inte komma på bröllopet. Nu sket la dom i vilket men en sak skulle de i alla fall se: Bröllopsnatten. De unga tu hade fått sin "bröllopssvit" i drängstugan, andra våningen. Så där stod de nu i sommarnatten. 13 pojkar och en lång stege. Di klättra upp di som kunde och de två som stod högst upp fick referera ner till de som stod där nere. Och det lät så här:
Nu kommer dom!
Nu kommer dom!
Dom kommer nu!
Nu kommer dom, säger dom!

Nu klär di av sig!
Di klär av sig!
Nu tar di av sig!
Nu tar di...
Ja, vi hörde det!

Nu lägger dom säg på sänga!
Han lägger henne på sänga!
Ho lägger sig på...
Nu har di lagt säg på sänga!

Sen hör dom då, hur hon säger till sin make "Ja, nu är du där där ingen varit tidigare...

Nu är han i röva!
Han är i röva... etc...

väl formar den starke med svärdet sin värld

Och jag undrar om diktaren menar just att han gör det väl i betydelsen bra eller om han menar "formerar världen med svärdet? Ja... det gör han väl?"

Betydelsen av ord, vad folk läser in i ett ord är onekligen rätt kul. Läser man språkspalten i SLA får man sig till livs en ondgörning över hur ungdomen av idag luckrar upp språket. Det klassiska är ju användandet av ordet typ men det finns en del annat också.

Men det är egentligen inte det jag tänkte säga. Det är så att det går en tös på Robins dagis som heter Babylon. Hennes föräldrar är inte hiphopare och de bör inte heller vara kristna. Och dom vill inte att ungen ska gilla reagge. Vi kan citera fattaru "Så vi smider planer om att riva babylon" eller Governor andy "Dom kan inte tona ner våran reaggeprofil... nej babylon kan aldrig nånsin tona ner...". Den babyloniska fångenskapen vet jag inte var man hittar i bibeln men jag vet att man hittar detta i uppenbarelseboken, kap 17:5 : Och på hennes panna var ett namn skrivet, en hemlighet: det stora babylon, moder till alla skökor och skändligheter på jorden".

Alltså, jag vill inte påstå att jag finner det lustigt men det är onekligen fascinerande vad man kan hitta. Och angående reagge, det finns en låt till så jag kommer att tänka på, nämligen den här:

en del

en del bloggar för mycket andra för litet. Till dom hör jag, och det får jag kommentarer om emellanåt. Eller ja... Det är Anders som sagt det två gånger.

Jag söker fortfarande efter något bestämt att blogga om. Men vad ska man göra när man inte vill blogga om barnen (Fast jag måste ju säga att dom är gulliga. Kim börjar ju prata nu och vet ni vilket ord hon säger bäst? Coca-cola! Saknas bara Kebabpizza så är min livsuppfift avklarad!) och riskerar att betraktas som psykopat om jag skulle skriva mitt hjärtas innersta tankar (DÖÖÖÖ! NI SKA ALLA DÖÖÖÖ!). Jag har ju mitt totalt ointressanta liv, en slags american splendor... kanske vore nåt? Men han hade ju en jävla bra tecknare, jag har på min höjd en naivistisk oljemålare. Nä.

Så vad finns det då kvar? Äh, jag gör som jag brukar, ägnar 300 tecken åt att jag inte har något att skriva om. Så så är det! Idag har jag inget att skriva om! Dagens låt är
Ulf Dageby med Whipped Cream.

Dagens bildlänk: en del kan ju tro att Vaggeryd är en håla bortom räddning men jag ser direkt på denna bild att här både finns kultur och en klar och ren estetik.

en tanke

Jag kom just på en reklamfilm, för inget särskilt egentligen, men om nån har ett förslag så...

I alla fall, det är alltså en sån där splitscreen, och så ser vi två bilder då. en man som ser väldigt sammanbiten ut med halvslutna ögon och en man som sitter med halvöppen mun och helt slutna ögon. Båda småstönar lite och så kommer då texten. "Kan du avgöra vem av dessa män som får en avsugning och vem som skiter?"

Jag kan itne förklara det riktigt... men jag tycker det vore rätt kul.

Som en uppföljare till blow job. Shitting.

Dagens låt skulle varit en annan, men den är för bra för idag. Angela med Boppers får det bli.

100 inlägg minsann

Jag har alltså kommit upp i detta aktningvärda antal. Då kär vi hårt mot 200!

Annars så är det inte mycket vettigt som händer. Jag arbetar och snappar ibland upp enstaka tankar som far runt. Det är inget djupt, jag ska ge er ett snitt.

* She's a woman med the Beatles är verkligen en dålig titel på en låt.

* Om jag nu tycker Björn Hellberg skriver så illa, vafan läser jag honom för då? För att jag hoppas att han nån gång ska lära sig?

* Med tanke på det finns ett riksförbund för folk med psoriasis kanske man inte ska finna det märkligt att folk reagerar så stenhårt på att viktoria ska gifta sig.

* Det är otroligt att en å faktiskt kan göra skillnad. Till och med Tidaholm förvandlas från håla till mysställe på sommaren.

* Det är fan vad det ändå är gott med ostbågar.

Ja, du hör ju. CD:n i taxin har lagt av. Och jag är inte sugen på att lyssna på Radio. Jag fick nog av Henrik Torhammar i vintras. Och det jag faktiskt VILL lyssna på, det går när jag inte jobbar. Mammas nya kille. Bengt... hörrr du vem det är som viskarr i ditt örrra?

trasaåterträff

ett ord. Och det är vad jag just kom hem ifrån. Det började för 11 timmar sen med lekar och annat roligt, fortsatte med sittning vid... ja, det skulle varit 19.30 men det blev väl 20.45 till sist. Sen... ja vi bröt väl taffeln vid 01.20 kanske... och sen vart det ju lite gitarrer och sång och... Ja, ni får väl höra. Trasas acapellashow nr 100. När den väl kommer ut.

Men nu är i alla fall trasa-skivan officiellt släppt. 8 tunga låtar. Kärlek heter den, kort och gott.

När jag hämtat mig lite ska jag väl försöka ge en objektiv bild av vad vi gjorde. Men dagens låt, som alltid har en koppling hit är Good Riddance(Time of your life) en låt man inte kan höra alltför ofta. Med green day såklart.

en regnig dag som denna

gör man insikter som avsevärt underlättar ens planerade kväll.

Dessutom är det en dag perfekt gjord för en Stieg Trenter-deckare. För alla som på något sätt är deckarvänner så är det ett måste att läsa honom. Han var verksam i pusseldeckargenren, från 1943 till 1967. Från 1944 och framåt så var hans problemlösare fotograf Harry Friberg. Trenters absolut bästa böcker är de från 1944 och fram till ca 1960. Sen fick han slut på bra idéer, men det som gör Trenter till ett måste är hans språk, vilket är en god inblick i stockholmsslang från 50-talet men också hans miljöskildringar. Trenter målar med ord, och stockholm har aldrig varit vackrare än i hans prosa. Han har också åstadkommit ett stort antal riktigt bra deckare. Och kan man bara köpa kvinnosynen (böckerna är trots allt 60 år gamla) så hittar man en författare som är vad Björn Hellberg drömmer om att vara.

Dagens låt är Frontier Psychiatrist med The avalanches. Världens bästa video och en otroligt kul låt. Den inledande samplingen är från den klassiska filmen polyester för övrigt. Filmat i odeurama...

Fascista!

Jag ger nu officiellt fan i bloggtitlarna. Jag kan ändå inte hålla räkning.
Denna måndag kunde jag ha jobbat. Chefen ringde igår och bad mig hoppa in för en som var sjuk. Men jag jobbar inte, ity det hade blivit knivigt med barnen. Så jag avnjuter min lediga dag med att pula och titta på tecknat. Det är ungefär vad vi gör, innan vi fått tummen ur och gått ut och lekt. Hmm... jag tror vi ska ta oss ner till vasastan och springa omkring sen...

Jag pular med textmassa till trasas återförening på lördag. Eller ja, jag letar kort. Bra kort på folk som man kan visa upp. Och en del människor bara inte finns på nätet. Vad är det för jävla sätt att inte ha facebook eller bilddagboken?

Spexfilmen är klar och ska premiärvisas på fredag. Jag har funderat på om det är spritförtäring då, för det skulle nog underlätta... Ja, så kanske inte folk ser hur jävla fet jag ser ut att vara på filmen.

Jo, just det! Jag har tingat barnvakt för aftonen så jag och hustrun ska ta det lungt idag. Kanske bio, nån glass, en våffla och sånt där som man gör som gifta. Ni vet. Sopsortera och pensionsspara ja, Precis!

Dagens låt är en självklarhet.

Yesterday

Igår gick trasa ut ur studion. Det var kul, och gick hyfsat snabbare än väntat. Resultatet får ni om en vecka när vi släppt skivan.

Jag skriver mest bara för att tipsa om den här klassikern.

Knick Knack av Pixar och med underbar musik av Bobby McFerrin. Passa på att se innan Pixar tar bort den! Den är verkligen supergullig.

Kolla den här också. Lifted.